En uppgradering av 3G som kallas turbo 3G erbjuder ännu högre överföringshastigheter än 3G och hand därför blivit en väldigt populär teknik för mobilt bredband. Via en turbo 3G adapter och ett abonnemang från en operatör kan man idag komma åt internet nästan var man än är i landet. Överföringshastigheten kan visserligen variera i landet och är oftast också betydligt längre än traditionellt trådbundet bredband men friheten mobilt bredband ger har ändå gjort tekniken till en succé.

WiFi har hängt med ett bra tag vid det här laget och standarden är vitt spridd. Tekniken som från början togs fram för trådlösa kassasystem används idag i allt från bärbara datorer till handdatorer, digitalkameror, MP3-spelare och telefoner. Tekniken är billig och enkel att bygga in i apparater vilket gör att fler och fler prylar får stöd för WiFi. Bland WiFis nackdelar finns att tekniken är relativt strömkrävande vilket gör att tekniken inte alltid är den bästa lösningen för små trådlösa prylar. Även räckvidden är ett problem i WiFi. Inom ett hus, lägenhet eller mindre kontor är förvisso räckvidden oftast tillräcklig men för att täcka in större områden behövs oftast flera accesspunkter. En accesspunkt är en basstation eller en form av växel som dirigerar trafiken i nätverket.

WiFi finns i flera versioner där varje version bl.a. har gett bättre överföringshastighet. B, G och N är välkända versioner av standarden.

Från början var tanken att använda bluetooth främst i mobiltelefoner men idag byggs bluetooth adaptrar in i fler och fler prylar. Allt från trådlösa headsets till tangentbord och digitalkameror. Alla enheter som ska kunna prata med varandra het ett eget trådlöst bluetooth chip och kommunicerar med andra enheter, oftast utan något centralt nav eller router i nätverket. Tekniken drar ganska lite ström vilket gör att den lämpar sig väldigt bra i små apparater med begränsad batterikapacitet. Tekniken är dessutom så billig att den kan byggas in i många prylar utan att påverka slutpriset på produkten nämnvärt.

Bluetooth togs fram av bl.a. svenska Ericsson, finska Nokia och amerikanska Intel och IBM och har med andra ord ett stort stöd i branschen. Den första versionen av bluetooth fastslogs 1998 och den andra versionen så sent som 2004. Med den senaste versionen erbjuder en maximal överföringshastighet på 3Mbit/s.

Som lite rolig kuriosa har bluetooth fått sitt namn efter den danska vikingakungen Harald Blåtand.